Jag fick en fråga av en kompis i dm på Instagram, hon frågade hur gammal jag är. Alltså hon har väl ett hum men 34 år och några veckor är jag för att vara extremt specifikt. Följdfrågan var hur mycket jag vet om klimakteriet. Livet som kvinna.Jag nästan fick en våg av skam över mig, men borstade snabbt bort den och svarade : " Varför vet jag så lite när jag en dag kommer in i det vare sig jag vill eller inte?! Varför är det så typiskt kvinnligt att vi inte pratar om det? Jag vet att hjälp finns, du ska bara veta vart du ska vända dig, men jag har ingen aning"Jag kände alltså spontant att jag vet typ ingenting, jag har aldrig lärt mig om det eller haft någon som pratat med mig om det. Skolan? hallå, varför pratas det inte om detta. Jag hinner ju bli upprörd innan jag ens hinner tänka klart en tanke. Jag kommer ihåg när min mamma var i klimakteriet, eller var? Kommer man ens ur det.. Fasiken, jag vet inte! Min mamma berättade ialf att hon vaknade dyblöt varje natt av vallningar, sov dåligt och ja, det var väl ungefär det hon berättade. Inte fasiken frågade jag heller. Jag var väl 13 år och hade fokus på mina egna kroppsliga symptom, ja för så är det tydligen att vara kvinna. Vi kliver bara ur det ena och in i nästa, men det pratas inte om det och nåde om vi skulle få någon slags särbehandling. För alla människor.Åter till mitt dm, hon undrade om jag ville få en bok om just klimakteriet. Eee ja tack! Uppenbarligen vill jag veta mer, jag vill veta och jag vill kunna svara på andras frågor. Jag vill berätta för mina barn, bonusbarn och vänner. Alla ska ju veta detta, min man tex. Alla kvinnor kommer in i klimakteriet och visste du att det även finns för-klimakteriet? Asså som att det inte vore nog så kan vi kicka igång det lite föööre också, peppad? Det är ett samarbete som Alexandra Pascalidou gör med Mbrace Orifarm och jag tycker det är så jäkla bra. Vi behöver få bort stigmat och kunna prata öppet om detta. Nu, okej. Därför skriver jag detta blogginlägg. Klimakteriadagen den 18 oktober. Idag är det den 18 oktober och hör och häpna KLIMAKTERIEDAGEN, köp en chokladboll eller vad som nu rockar din båt och fira. För nu vänder vi den här skutan och tar oss an informationen och biter inte ihop. Jag är så trött på att bita ihop över allt, det är mensen, ägglossning, graviditet, barnlöshet, mjölkstockning, abort och preventivmedel med alla dess biverkningar. Va i helvete vill jag skrika. Ibland blir jag sur. Men jag gissar att vi alla jobbar med acceptans? Men en sak som jag känner mig säker på är att jag vill göra allt för att underlätta för mig själv. Klimakteriekapitlet Precis som jag pratar med min dotter och förklarar när hon frågar om håret på fittan ( hon säger snippan men jag måste väl ta tag i att lära ut vagina också) och varför mina bröst är större en hennes eller varför mina bröstvårtor ser så "konstiga" ut, enligt henne. Ja det är ju för att de givit dig mat och tröst i flera månader. Det var fantastiskt och helt otroligt tyckte jag. Men man måste inte amma om man inte vill eller kan, såklart. Men jag tänker svara på alla hennes frågor och ibland berätta saker som hon inte ens frågar, genom alla år som kommer framåt. Det är mitt ansvar, min vilja och jag hoppas hon tar med sig det vidare. Att samtalet ska kännas öppet och att alla frågor är välkomna, visst kan vi ta reda på svar tillsammans också. Bra att lära sig hur! Frida Lunds PMS kaka.Idag bakade vi @_fridalund ´s PMS kaka, pratade lite kort om boken jag fick och jag sa att hon kommer få en av mig när hon blir vuxen. Så bra med en kaka som är döpt till PMS-kakan, bara det är ju genialt och öppnar upp till samtal. Bagaren måste givetvis smaka smeten.Precis så vill jag lära mig om klimakteriet och min kropp, jag tänker inte bita ihop utan be om hjälp och ta emot det stöd som finns. Jag kan även erkänna att när jag kollade grafen över förklimakteriet och ålder mm så vart jag lite chockad över hur det såg ut, inte förvånad kanske, det är väl typ alltid något som pågår i kroppen. Men just att det finns tecken att uppmärksamma tidigare en andra som ångest, oro och minskad sexlust. Det känns rätt viktigt att veta och något som missades i biologiundervisningen. Så ja, nu bunkrar vi upp med information, här på Klimakteriekapitlet kan du läsa alla kapitel. Mina stadiga tu since 2001Det här är mina bästa vänner, vi har känt varandra sedan vi började högstadiet och har gått igenom allt tillsammans. Sexlivets start, depression, graviditeter, första mensen, gett varandra värktabletter, tamponger och kondomer. Urinläckage, ryggsmärta och faans moster. Nu är vi alla tre mammor och har söner och döttrar som vi uppfostrar. Jag vet att nästa gång vi ses kommer jag lyfta klimakteriet och då får i väl planera för allt vi kan dela med oss av då helt enkelt. Ur kapitel 05: "Egenvård kan göra stor skillnad för att hantera de olika fysiska och känslomässiga utmaningar som kan uppstå under klimakteriet. Här tar vi upp en del av det du kan göra själv för att må lite bättre. På apoteken finns kunnig personal som kan ge stöd och rådgivning om du behöver. Upplever du svåra besvär, eller besvär som påverkar din livskvalitet kan du alltid vända dig till din vårdcentral eller gynekolog. Numera finns även kliniker specialiserade på kvinnohälsa dit man kan vända sig."Ur kapitel 03: "Det är viktigt att uppmärksamma fördelarna med att komma in i klimakteriet. De kan variera från person till person, eftersom våra individuella erfarenheter och perspektiv skiljer sig åt. Vissa kvinnor kan möta utmaningar under denna period, men för många kan klimakteriet medföra positiva förändringar och ett nytt kapitel i livet. Många i klimakteriet får ökad självkänsla genom livserfarenhet. Sjukdomar kopplat till menscykel upphör! Som till exempel endometrios, myom, PMS och migrän. Vi behöver inte oroa oss för järnbrist eller oönskade graviditeter och preventivmedel"
