ett lov hemmavid

Det är mycket nu. Som man brukar säga och tro att det ska vara mindre? Vi har ialf börjat sakta men säkert inse att vår dotter har större svårigheter iom att hon blir större.

Pussel på pussel. Det blir så mycket tydligare när förväntningar på ett större barn kommer och med det också omgivningens syn på barnet. Det känns som jag har med mig Pippi Långstrump ibland när vi åker hem till folk. Pippi som bara stampar rakt in och kanske hoppar upp i soffan och säger att hon är hungrig och börjar leka inte nudda golv. Det är liksom mer socialt accepterat när ett barn i 4 års ålder gör det, inte en snart 8 åring. Och ibland kommer vi till platser och i situationer när jag får lyfta upp mitt barn på höften och bära henne. Vilket också såklart inte är ultimat med ett större barn, hej då rygg. Efter att vi varit borta på Hotellet så fick Isabelle nog, hon ville inte åka iväg. Inte träffa kompisar, inte gå ut, bara vara hemma. Så jag sa hejdå till mina utflyktsplaner, kompisträffar med familjevänner och skridskoönskan osv.

Hemmamyset är maxat. Jag lovade att vi skulle vara hemma tills det kändes okej att gå ut igen. Ibland får man bara ta ett steg tillbaka (även om man absolut inte vill) och försöka landa i att det finns någon som behöver annat än du själv. Så nu blev det hemma. Bara mys med film, pussel och spel. När jag tittar på de få bilder jag tagit detta lov så är det bara på just det, en mysklädd dotter och pussel.

Katten är med, såklart. Min mamma kom hit och bodde i två nätter och det var så mysigt. Vi har bara varit hemma, max 100 meter från huset och åkt i pulkabacken. Druckit varm choklad och vin, ätit gott och gosat med katten. Katten, det bästa med 2023 och satan vad jag är kär i henne. Förstår plötsligt djurmänniskor. Typ. Inte helt. MenIsabelle är galen i katten och katten i henne. De är med varandra hela tiden och jag förstår att Isabelle känner en samhörighet med henne. Hon har ju inga krav på Isabelle, hon är bara nöjd att få vara med henne. Katten bryr sig inte när Isabelle skriker, gråter eller blir arg. Tryggt!

Lugnet med hela familjen hemma. Isabelle är väldigt orolig för skolan och magen värker dagligen av denna oro. Jag masserar hennes mage, hennes armar och ben för att få henne att slappna av. Vet du, jag var exakt likadan och det var min mamma som masserade mig varje kväll för att få mig att kunna slappna av att somna.

Finns det mer mys än att se sina bästa gosa? Jag ska gå med Isabelle första dagen till skolan. Vi har varit hemma länge eftersom vi båda var sjuka hela veckan innan lovet också, så det känns osäkert och svårt med att gå tillbaka till skolan. Men tacka (gud?) för att vi har den bästa fröken man kan tänka sig till Isabelle.

Lego Lego Lego.