Så var det dags, ett nytt hus och ett till barnrum. Isabelle fyllde 2 år veckan efter vi flyttat hit till radhuset och hon skulle få sitt första egna rum. Gissa om vi var peppade? Alltså hon och jag framförallt. Jag köpte i "julklapp" denna magiska tapet från sandbergwallpaper Lo och min pappa och jag tapetserade, alltså han med mitt stöd i form av hantlangande och hejarrop. Jag överraskade Isabelle och hon grät, hon avskydde tapeten. Jaha. Ett barnrum 2018.Jag tycker att den är så otroligt fin och absolut den dyraste (och ända) tapet jag någonsin köpt. Jag hade bestämt att tänka funktionellt med hyllvägg som skulle kunna bli skrivbord när hon blivit större och krokar på hennes nivåer samt att hon fick sätta upp speglar som hon ville vid den då barnsängen. Mönster och färgmix.Vi hade sänghimmel och jäklar vad mycket mysigt. Vi blandade både nytt och gammalt som i resten av hemmet. I början satt vi vid hennes säng när hon skulle sova, sådär som vi brukade göra. Timme in och timme ut. Sedan ledsnar jag, det går i perioder, jag fick till slut panik av att sitta stilla och försöka få någon som uppenbarligen INTE försöker själv att sova. Det snurras, det sjungs, av henne alltså. Böcker, alla dessa böcker jag läst. Ni vet man tänker en kvällsrutin. Det är tandborstning och tvätt, gullig pyjamas, läsa bok och sedan sov. Hon sov inte. Hon sov ju faan aldrig! En 2 åring som är min.Men mysigt barnrum det hade hon ialf. Mysigt sådär som man tänker att det ska vara mysigt. Inte alla som har en häst i sovrummet, en Lilla Gubben byggd av morfar. Jag hade också två sådana hästar som liten och jisses om det var det roligaste jag visste. Nu hade jag ju inte dem inne, men vi startade såhär. Nu kan du väl sova, när du har en häst i rummet? Lilla Gubben, drömvännen i rummet.Isabelle har alltid vart ett barn med mycket fantasi och har lekt otroligt mycket. Precis som min mamma beskriver att jag var som liten och även upp i äldre år. Fantasin är det inget fel på nu heller må ni tro. Men åter till rummet. En sak som är så otroligt underbart är att min mamma har sparat nästan alla leksaker från när jag var liten och det finns till och med leksaker kvar från när hon var liten. Så detta dockskåp ni ser har min morfar byggt och det är med andra ord cirka 60 år gammalt. Gamla och nya leksaker genom tiden. Sedan kom intresset för att läsa och skriva, det har vi gjort så mycket. Jag har själv tyckt att det är roligt att lära ut och har man då ett barn som bara törstar efter kunskapen och har ett stort intresse för ord, bokstäver och även siffror, ja då kör man ju på, dags för skrivbord. Liten blir större.Men åren har ju gått så att säga, Isabelle sover fortfarande inte, ja inte så lätt ialf. Men hon och jag delar rum. Det har vi gjort i flera år nu. Vi gav upp. Isabelle kom in till oss varje natt, inga problem tycker jag. Men hon växte, jag med (!) och hon sparkar som tusan. Så jag började få sova i mitten i sängen mellan barn och man. Isabelle ramlar ur sängen, känns inte okej. Då sköt vi hela dubbelsängen mot väggen. Det började bli trångt. Mauritz gav till slut upp vilket betyder att rummet ni ser här är Mauritz sovrum. Han sover som en stock iof, aldrig sovit bättre tydligen. Ett eget rum ,egna rutiner och ingen som sparkar eller rör sig. Lyx! Ett barnrum.TIPS: Jag kunde nu ställa dubbelsängen på ett vettigt sätt mitt i rummet men eftersom barnet fortfarande rör sig som en vilding så tog jag bort benen och la en mjuk matta under sängen. Dämpar fallet liksom. Hälsningar från en mamma som vill ha ett snyggt sovrum men ändå bryr sig lite om barnet ramlar ur sängen. Den öppna hyllan i barnrummet.Isabelle blev ju inte yngre och rummet har fortsatt att följa hennes intressen och det känns som att jag gjort allt för att hon ska trivas där inne, liksom sitt ner och bara var. Icke. Men i mitt sovrum, där kunde hon sitta och läsa bok själv, hon flyttade in leksaker och satte sig på golvet. Det där med att hon avskydde tapeten hade släppt när hon efter cirka 2 år förstått att morfar hade tapetserat den. Sak samma, något måste ändras och det blir till att göra om hela rummet. Det handlade inte om att hon ska sova där, utan att hon ska vilja vara där och ha sitt egna rum, en fristad och när de där jäkla jobbiga stunderna kommer och hon stampar upp för trappan så ska hon gå in i sitt rum och smälla dörren, inte mitt som det är nu. Sagt och gjort rummet fick en plan av mig, en mockup skapades och jag hade en plan i huvudet. När allt var klart för start var det dags att tömma rummet, tog det mig 45 minuter? Sandberg Wallpaper Lo MultiSå vad var den stora skillnaden på mitt rum och hennes? Jo, intryck, det dova ljudet och en harmonisk färgsättning. Då kör vi. Krokar från Schulverket i stora sovrummet.
