Vi älskar att hjälpa till på gården med fåren och har nu efter mycket tid äntligen fått de härliga ägarna att förstå att VI VILL komma och hjälpa till, svårt för dem att förstå kanske då det är deras vardag och faktiska jobb. Sedan typ för alltid då husbonden växte upp på denna gård. Här brukas alla åkrar runtomkring, de har får och säljer tomater från växthuset när det är säsong. I april kommer lammen och denna bild på Isabelle med ett utav dem är från i våras. tur som en liten tok så är det hennes födelsedagsmånad och kan ni tänka er bättre kombo en att få hänga med nyfödda lamm som firar samma födelsemånad och vissa även dag? Men det går så fort för dem att växa och de är praktiskt taget fullvuxna nu, så inga famnar att få hoppa upp i. Men klappas och gosa de tycker de verkligen om. Ett lamm i Isabelles trygga famn.Spännband, en bondes bästa vän? Skulle kunna vara. Vi använder dem till när vi sätter ihop mindre grindar/staket för att göra tillfälliga fåror för att leda fåren dit de ska. De går nämligen absolut inte dit man säger att de ska gå, tro mig. Min stil på gården.Lammen skulle delas upp, tackorna för sig och baggarna för sig. Jisses vad de där unga baggarna är buffliga och kaxiga må ni tro. Man kan liksom se på deras beteenden redan i hagen, självklart diskuterade vi dilemmat om vad de själva identifierar sig som är knepigt i denna situation. De verkade iof väldigt nöjda när de fick springa fritt ute i de stora hagarna med mest fokus på det goda gräset. Isabelle räknar får.Isabelle älskar att få jobba på gården. Hon är expert på att locka till sig fåren och ger dem gott att äta. Känns så skönt att hon är så trygg att hon utan problem försvinner bort med alla tackor bort i en hage. De är lika trygga med henne och alla dessa lamm har sett henne sedan de kom till världen. Vallhunden får berömUngtackorna skulle sedan vallas vidare via ena hagen till en tredje hage dit vi sedan också skulle släppa in alla vuxna tackor. Denna gång hade vi hjälp av två vallhundar och det är så jäkla coolt att se dem jobba med deras husse. Och må ni tro fåren blev glada eftersom de vet att där finns ett äppelträd, det var som att se loppisfantaster på Hötorget en tidig helgmorgon. De struntade totalt i avsaknaden av staket längs vägen, högt gräs och oss människor. Det var språngmarsch mot trädet. Fåren har vackrare utsikter en oss. Känns som detta inlägg blev någon slags "En dag på gården med barn" inlägg. Men det är ju exakt såhär det går till. Förutom att klockan blev för mycket, det var söndag och vi vart skithungriga. Åkte hem, duschade ofrivilligt av oss och käkade matrester framför tvn i badrock och gick sedan och la oss, ja asså jag och Isabelle som ingen av oss klarar av för mycket aktivitet. Vad mycket ensamtid jag har med min man då?!??!!! Inte omysigt med dessa i knät.
