Jag kände mig inte superpepp iom stormen som piskade idag och slushen som föll från himlen som barnen kallade det, håller med. Men idag är ingen vanlig dag för idag fyller min farfar år. Han fyller 93 år! Men han tycker inte det är så gammalt, han vägrar prata färdtjänst ( men är helt okej med att bli omkringkörd av sina söner) han hör nästan ingenting men ser tydligen skarpt som en örn enligt optikern. Hans frus syster, min gammelmoster gick bort tidigare i år och hon blev 99 år, så farfar tycker att hans ringa ålder på 93 inte är mycket att prata om. Vi skulle mötas allihopa nere i Nynäshamn. Det var min pappa,farfar, farbror och min farfars bror samt syster och hennes man. Ja och så jag då, undrar hur mycket jag drog ner medelåldern. Jag tror alla på lunchen hörde vad som samtalades om vi vårat bort eftersom det så gott som skreks för att någon skulle reagera, först kände jag att det var jobbigt. Men det släppte ganska snabbt när min pappa sa att vi är där för farfars skull, då får de andra ta det. Det hade ju jag gjort, jag hade absolut haft förståelse om några pratade högt på en lunch klockan 13.00 i Nynäshamn med någon som uppenbart inte är purung. Så skönt att få sig en lite reality check ibland. Jag hoppas att mina barn kommer skrika offentligt om vädret, maten och diverse till mig för att jag ska höra när jag är gammal. Ps. Hur gulligt är det att alla kommer med små blommor till min farfar, för han tycker om dem men glömmer ofta att vattna dem.
