Julen igen

Jaha, så var det väl dags att ställa in ytterligare ett kalas, det som redan blivit inställt en gång. Men det verkar som att var och varannan har det så just nu. David är sjuk, Isabelle är sjuk och jag är motvilligt erkännande det. Har ignorerat det in i det sista men efter att jag var tvungen att gå och lägga mig mitt på dagen och totaldäckade i X antal timmar så var det väl bara att erkänna. Så totalt 3 av 5 i detta hushåll är nu under vädret. Jag hann vara frisk i cirka 14 dagar och 7 av dem var jag helt paj, men ialf! Nu vågar jag inte ropa hej på något vis, julafton stundar men blir det en repris på förra året?

Förra årets dukning. Som ej vart äten vid. Vi skulle firat jul här hemma och det var maxat julmys, jag hade dukat långbord och allt var klart. Klipp till att vi vaknar av en Isabelle med skyhög feber. Det var sån besvikelse och både jag och Isabelle grät floder. SÅKLART! Vi har ju ändå en underbar familj vi årligen firar allt med och jag är ändå en familjetraditionsmänniska.

Långbordet stod redo. Känner nu i efterhand att detta hade ju varit trevligt?! Det var nog som förväntat tuffast för det lilla barnet med en julafton utan mommo,moffar, morbror och Motte samt alla kusiner. Nej, inga heter dessa saker men Isabelle kallar dem det. Med det sagt så orkar jag inte bli besviken så jag hoppas inget så får det bli som det blir. Kan även meddela att det hela slutade med en ny dag på året "Isabelle-afton".

2022-års julgran var oteroliig! Då var det en minijul fast med annat namn eftersom att detta barn i fråga absolut behövde det. Det som var lyxigt då var att de som i annat fall kanske firar ju på annat vis i iom med egna barn och barnbarn mm så var detta en dag då alla kunde delta. Kanske egentligen ör det ultimata, fira julafton ett annat datum? Kalla mig galen, jag kan ta det.